Hej igen!
Vi har som ni tidigare läst två vovvar här hemma. Ibland går dom att jämföras med barn. Av någon anledning så är ljudet av telefonsignalen ett ok tecken för att hitta på bus.
Min kära moster ringde och vi pratade länge och väl. Plötsligt så hör jag något konstigt smaskande ljud. Det lät inte som när vovvarna tuggar ben eller leker. Med dagens teknik så är det bra med sladdlösa telefoner. Man blir ju lite mera mobil då. Men till Odens (rottis 2år) stora skräck så kom jag på honom med att slaska i sig banden till badenbadenstolens dyna. Vi tog in den härom kvällen när vi tände en brasa i spisen. Oden är nämligen en frusen vovve och gillar att ligga och mysa framför brasan så för att han skulle ligga kungligt så fick han både täcke och dyna. Ni skulle se som han myser!
När jag kom på han med att slaska snören och dom fint hängde drypandes våta ur mungipan så gan inte alls mysig ut. Han såg mest oförstående ut. Jag pratade ju i telefon. Eter att ha förklarat länge och väl att sådana snören inte är rottismat och en moster i luren som asgarvade så skämdes han en aning. hmm... tror nog att han gör så bara för att göra mig nöjd? Hans egentliga tanke var nog mest... Fan oxå!!! eller... Vänta du tills nästa gg telefonen ringer, då ska jag svälja dom så du inte hinner ta dom....
Vår lille vovve, Balder (spetsblandning 1år) han låg sidan om Oden och lärde sig hur man tuggar snören. Jag tror han mådde ganska bra av att det inte var han som fick en åthutning denna gg? Det brukar nämligen vara Balder som hittar på allt möjligt skit här i huset. Han kan han! Han jagar flugor och fångar dom till säkert 99% av gångerna med. Fast.... Detta innebär i regel att han blir så fokuserad att han hoppar upp i soffor(vilket är tabu), på folk, i sängar jag ... på det mesta....
Men visst är dom båda våra underbara goa gossar.....
Ha det bra till nästa gg....
rumpsniff och svansvift från skogen....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar