Är det sommar eller?

Är det sommar eller? På hundarna kan man tro att det är nästan sommar i alla fall. Med tanke på hur mycket hår som åkt in i snabeldraken de senast veckorna så borde de båda vara pälslösa vid detta laget. Den ärldre dottern och gubben tycks oxå tro att det är sommar redan. Vi var på kvällstur till en närbelägen sjö och då var de båda rörande överens om att de skulle bada. Måste lägga till att det var för 14 dagar sedan och vattnet höll ca 10 grader. Helt galna plumsade de två i sjön. Dottern huttrade och tittade på gubben. PLUMS så var de tu under vattenytan. Jag stod på stranden och tog kort med min mobil iklädd täckjacka. Ni känner väl till ordspråket "som man bäddar får man ligga"? hmm... Gubben blev rejält förkyld och dottern fick halsont. Men men... inte kan dom erkänna att "mamma vet bäst" för det inte.

Vår lille hund har en konstig sak för sig... han näsas... Med det menar jag att han går fram till oss och liksom stämplar oss med näsan. Det är ganska gulligt när man ligger på kvällen och slappar i soffan och han kommer och stämplar en med sin goe nos. Men det är inte skönt när man är nymornad och han går hack i häl och duttar en flera gånger i knävecken med sin kalla näsa. Vi har inte en aning om hur vi ska lyckas få han att sluta med detta? Han lämnade sin mamma när han var bara 6 veckor gammal. Jag tror att han missat ngt i uppfostran de sista veckorna. Valpar blir ju duttade av tikarna och valparna duttar sin mamma. Han kanske ser oss som sin mamma och pappa och syskon?

Nu undrar du säkert om vi köpte hunden när han var 6 veckor ung. Nä, inte riktigt så gick det till. Han och syskonen blev nämligen konfiskerade för en sen betalning när de var nästan 6 veckor. Det lös varningslampor och varningsklockor om hela försäljningen av dessa valpar. Det är just sådana säljare man INTE ska köpa valp av. Oseriösa till 100%. Valparna var inte veterinärbesiktigade, maskade eller sprutade när vi fick honom. Men eftersom vi har haft nästan samma blandning tidigare så köpte vi honom i alla fall och veterinären hade vi pratat med innan vi hämtade Balder. Han blir säkert en gammal trotjänare för det fast med en duttnäsa. Just nu när han blivit strax över året och är nykastrerad så har han kommit på tjusningen med att gräva fina hål i trädgården. och.. ni kan tro att en lerig duttnäsa lämnar finfina avtryck. men... han är ju vår lilla gosse för det.

Ha det bäst så hörs vi snart igen....

Hej igen....

Här har det hänt lite sedan sist vi sågs....

Oden(rottisen) stackaren åkte på en hejdundrandes förkylning och öroninflammation. Men vår veterinär är superduper och vi fick akut hjälp. Han blev preparerad med både penicilin och droppar till öronen. Tabletterna tyckte han var helt ok. Nog mest för dom var inbäddade i leverpastej förstås? Men så var det de här med örondroppar..... efter första behandlingen så blev han ganska överens med sig själva om att detta INTE var ngt som han ville fortsätta med. Så när det blev dax för örondropparna gg2 så tittade han på mig där jag satt på golvet... vände på tassarna och gick raka vägen in och la sig i korgen. Jag fortsatte kalla och locka och pocka... men näää.... ingen vovve som hörde ngt alls.... vare sig mutor med godis eller ben eller pusspuss... inget hjälpte. Nu hör det till att Oden är en väldigt tålig hund och visar sällan eller aldrig när eller var han har ont så att han ratar örondroppar måste vara ett tecken på att det ÄR obehagligt enligt honom. Till slut tog jag på mig den bestämda rösten och gick fram till honom... FOT kommenderade jag... han tittade lite fundersamt och tänkte att det var nog f..n bäst att lyda nu.... vi promenerade fram och tillbaka i vardagsrummet och passade på att träna sitt och ligg med.... men... men... men.... vilken lurig matte han har.... helt sådär efter ett ligg stanna så sätter hon sig och ska droppa örat.... Den snopna minen, som bara en rottis kan ha, var obetalbar. Han blev lurad!!!!! Men alla bekymmer försvann när det dök upp ett gottigt gristryne efter dropparna. På detta sätt har vi nu snart gått genom hela kuren med droppar. Det ska bli så sköööönt när det är över för då vänta bad i bosarpasjön.....

Du kanske kommer ihåg att vi letade efter trädgårdsmöbler sist jag skrev? Vi har hittat dom! En familj i Kristianstad hade satt ut en annons på blocket. Visserligen begagnade men det kan ju kvitta när det är helt och robust Jag och gubben plockade ur sätena ur bilen och tog en tur för att kolla på dom. Möblerna var precis så som vi ville ha dom robusta, slipbara, oljade, ställbara ryggstöd och i ett helt ok skick. Vi packade in möblerna i bilen, vilket blev trångt fast vi har stor bil. När vi kom hem så blåste vi av dom med högtryckstvätten för att sådan låta dom torka ett dygn och sedan oljas in rejält. Nu står dom nyslipade och inoljade och fina i garaget och väntar på att få komma ut. Hoppas nu att dom får stå kvar där vi ställer dom?!

Till helgen ska vi gå på konfirmation i byn. Det var ett tag sedan jag var på konfirmation i alla fall. Jag har inhandlat mig ett par vita fina byxor som jag tror passar till detta tillfället. Mitt stora problem är nu bara.... ska jag ta byxorna i en påse och klä mig i garaget innan vi åker eller ska jag vara modig och ta dom på mig innan jag går? Nu tänker du säkert.... klart du tar å dig byxorna innan du går, pucko!!!...... men du ser det är inte riktigt så klart... Balder är nämligen svart och pälsig hela han och när han tittar på en så anfaller alla håren en nu när han fäller och som om det inte var nog så är ju rottisar fenomenala på att "slajma" (dreggel) vi fel tillfällen. Jag har i alla fall några dagar till på mig att fundera.

Vi hade lite kalas för gubben i går. Han blev hela 39år gammal. Det var en trevlig födelsedag han fick. Alla(som borde) kom ihåg honom och ringde för att gratta, jag hade handlat pizza med mig hem och en prinsesstårta från bageriet som var himla go och så en ros på bordet så klart. Tårtan delade vi med våra kära grannar. Det är ett underbart par i nästan 60 års åldern. Mannen i huset han har nästan blivit en mentor för min gubbe här i skogen. Vi trodde vi hade allt när vi flyttade hit.... men ack vad vi bedrog oss.... och ni kan inte ana så många gånger vår kära granne räddat oss och hjälpt oss. Vi har blivit så väl mottagna på alla sätt nät vi flyttade hit så ni kan inte ana.... detta hade aldrig hänt i en storstad! det lovar jag! och det grundar jag på erfarenhet eftersom jag är född och uppvuxen i Malmö och gubben i Göteborg. Hejja vischan! i alla fall när man inte är purung.... *ler*

Ha det "bästialiskt" tills vi hörs igen....