I morgon är det dax...

För några dagar sedan vaknade vi till en underbart vacker morgon. Det var frost i träden och gräset. Hundarna, eller rättare sagt Balder njöt i fulla drag. Man kan inte påstå att Oden njuter av kyla precis. Han tycker mest det är kallt och obehagligt. Ta i morse som exempel... jag väckte honom halv elva och sa att även stora hundar måste stiga upp och uträtta sina behov. Då hade övriga i familjen varit uppe sedan nio. Han lufsade till altandörren och väntade på att den skulle öppnas för honom. Men fyyy!!!! Kan ni tänka er... det var ju kallt ute.... Det blev tvärnit på alla fyra tassarna och en helomvändning. Nu stod han och tyckte nosen mot dörren och tyckte vi var dom hemskaste hundägarna i hela universum. HUR kunde vi tvinga han att gå ut och kissa??? Han hade ju bara hållt sig sedan tio kvällen innan. Jag vägrade öppna dörren för honom. Till slut och med svart blick ställde han sig på andra sidan planket till altanen (ca 3meter från dörren) och tömde blåsan. Nu så fick han komma in igen. Med en djup suck och surmulen blick traskade han in med tunga steg till sin varma goa korg igen. Där stannade han ytterligare två timmar för att sedan bli den goa glada hund han faktiskt är.

I morgon ska vi fira julafton med gammelmoster, hennes man, kusinen med tillbehör och så alla barnen och hundarna. Det blir varannan lillejulafton och varannan julafton som firas. Detta eftersom barnen delar på mammajul och pappajul. Detta funkar alldeles utmärkt här. På självaste julafton så kommer gubbens pappa och familj ner. Det var ett bra tag sedan dom var här och det ska bli riktigt kul.

Idag så har vi mest farit runt i huset och pysslat med lite allt möjligt. Vi har gjort jansson, silat glöggspriten, klätt granen och en massa annat oxå. Nu håller vi tummarna att allt ska gå bra och inget som bränns vid. =)

Jag sänder en tanke till alla er som firar julen ensamma eller på annat sätt inte kan delta i ett traditionellt firande. En speciell tanke sänder jag till min väninna som tyvärr vakar över sin far just nu. Julkramar till dig!

Alla ni andra får ha en underbar jul så hörs vi antagligen efter helgerna?

GOD JUL!

Det närmar sig jul...

Nu så är julkorten klara och ligger i sin påse. Bara att stoppa dem på lådan i morgon...

Idag har vi haft stora jul-mats-handlar-dagen. Det är minst lika jobbigt som att sätta allt i ett ord. När jag gick in i butiken hörde jag någon klaga för att dom fått stå i 45 minuter i kö för att betala. Suck, tänkte jag direkt. Men men... det ska ju göras och det lär inte bli mindre köer senare i veckan. Men det var som på reklamen ni vet "plötsligt händer det". Där var en kassörska som satt och hade inget att göra och det var så gott som tomt i köerna när jag kom dit. Vilken lycka! Shoppingen, om man nu kan kalla det shopping, tog "bara" 2 och 1/2 timme.

När jag väl kommit hem så packade gubben in alla varorna medans jag övervakade det hela med en kopp kaffe. Efter fikat var det dax för att sätta mandelmussel degen. Det blev till att börja med att skålla mandlarna och skala dom. När degen var satt skulle jag maila ett recept på glögg till en väninna. Sen så.... då tog jag och gubben itu med ngt av det svåraste som finns i juletid. Den egenhändigt gjorda pepparkaksdegen som jag tog om hand igår hade även blivit stommen till ett hus. Pjuh... Till gubbens förskräckelse måste jag tillägga. Jag vill nämligen inte montera det eftersom jag alltid bränner mig. Det gör gubben med. Men som gentleman han är så håller han med mig om att det är bättre han bränner sig än jag. =) Sagt och gjort... han började smälta socker på spisen. Mina gavlar var ju inte precis perfekt gjorda. hmm... Men men... han lyckades få ihop det till slut. Med kristyr, vedtrave, minigranar och annat småplock så blev vår alldeles fantastiska rivningskåk klar. Håll tummarna att den står till jul! Tja så vidare inte hundarna lyckats få tag på den och äter upp den. Dom bryr sin inte fall det är ett slott eller en rivningskåk. Huvudsaken det smakar sött och pepparkaka säger dom.

Nu ska jag bege mig in i badrummet och ta ett varmt bad. Med tanke på ömmande leder och att min (tidigare) svarta jeansskjorta numera är pudervit av florsocker så....

Senare i kväll ska gubben och jag sitta och mysa medans vi trycker mandelmusslor. myyyys... Skrev innan per sms till en väninna och berättade vi skulle göra musslor idag. Svaret blev: örk!? fy!! riktiga?? sådana slemmiga??? ... hi hi hi... hon är för go! Nej definitivt inga sådana musslor. Det faller liksom inte mig i smaken heller. Nä nu ska jag gå och ta vedkladden från Oden. Han ligger nämligen i sin korg och skalar den från bark just nu. Tur man har dom små liven så man inte blir sysslolös..

Baj baj och ha en skön tredje advent....

Snart Lucia....

Tja... eftersom det är Lucia i morgon så bestämde stora dottern och barndomsvännen att dom skulle baka tillsammans. Gubben körde dotra till en av grannbyarna där kompisen bor och sedan fick jag äran att hämta henne. Detta är ju inte helt fel eftersom mamman där är en av mina äldsta väninnor. En liten pratstund han vi allt med oxå. =)

Hur som helst så hade töserna bakat pepparkakor och kokt chokladkola. Men oj oj oj..... Jodå dom hade följt receptet men alla som kokt kola vet att det kan vara svårt att få den tillräckligt fast. Just detta problemet stötte tjejerna på idag. Det blev en massa skratt och ståhej om kolan innan vi skulle köra hem.

Jag har för mig att jag visat deras lille kisse tidigare här på boggen. Han heter Sixten och har vuxit en hel del. När mor i huset vägde honom så stod vågen på 3,9kg. ÅÅÅhhh.... sååååå.... stoooor du blivit utbrast mamman. Ha ha ha.... i mina ögon är han ju pytteliten och bara så mini och go, en riktigt liten go katt är han. Sixten visade när han blev törstig och ville ha vatten. Ni kan ju själva se hur han vill ha sitt vatten serverat. Inga gamla dammiga skålar till han inte... färskt direkt från kranen ska det vara. =)

Lille Balder han satt så fint och visade att han ville smaka av dottern när hon åt. He he he... Neee se det fick han inte. Men en go puss och lite tvångskel gick bra.

Ha en skön, ljus, trevlig och fin Luciadag i morgon på er allihopa.... så hörs vi en annan dag...

Andra advent

Idag har vi bara tagit det lugnt, hela dagen. En riktig slappedag har det blivit. Oden som varit förkyld ett flertalet gånger har täckjacka på sig när vi är ute och går. Man skulle kunna tro att en stöddig bit rottweiler inte skulle gilla detta. Men ni kan tro han njuter... Det är klent virke i dom där blåblodiga raserna. ha ha ha.... Balder han har nog fått både gråhundens och samojedens päls på samma kropp? Just nu så är den så tjock och tät att man knappast kan borra fingrarna genom den ner till skinnet. Vi håller tummarna att gråvädret snart byts ut mot snö! Oden hade i alla fall turen att hitta en gammal omkullfallen gran att sätta tänderna i.

Ha det gött tills vi ses igen....

Nu tändas tusen juleljus.....

Vilken dag vi haft här idag... Full rulle kan man nog säga. Vi har äntligen blivit klara med "småkottarnas" rum. Det blev riktigt fint där inne. Dagen idag har ägnats åt att julpynta. Ni kan se en av mina favorit-jul-saker där uppe på bilden. Jag tycker min gumma är så go... eller så är det för att hon påminner om mig? =) Nu så kan jag äntligen slappna av lite och börja med det riktiga julböket. Mums med allt gott som ska göras nu. Jag och gubben har som en liten tradition att vi sitter sent på kvällen och gör mandelmusslor. Det är vår speciella jul-mys-stund. Julgranen kläs alltid kvällen innan julfirandet. Den kläs på natten när barnen sover. Dom vaknar då på morgonen till en glimmande gran med paket under.

Jag måste bara skriva några rader om Oden med. Han har varit så nervös nu när vi har målat och stökat här hemma. Han har separationsångest den stackaren. Han har varit nervös, kinkig, sur och orolig en över en vecka nu. Nuuuuu äntligen när allt är på plats så får han lugn i kroppen. VI SKA INTE FLYTTA!!!!!!!! Pjuh.... Balder har liksom hakat på Odens nervositet och varit ganska odräglig han med. Fast utan att fatta varför. Men nu är det lugn i lägret. Jag och gubben passade på att njuta av pizza på Orupsbacken nu på kvällen. Det var gött nu efter allt bök hemma. Dessutom gör dom fantastiskt goda pizzor där.

När vi kom hem försökte jag ta kort på den klara stjärnhimmeln. Det gick tyvärr inte. Nu får ni lite bilder från vårt hus, grannens blå ljusslinga och från vår lilla fågelholk som redan är bebodd. Vi har fått små söta blåmesar där i. Gubben var lite avundsjuk härom dagen när det blåste. Han tyckte det så så gungit skönt i i holken. =) Näää fyyyy... inget för mig. Då hade jag ju blivit sjösjuk.

Ha en underbar andra advent så hörs vi snart igen....

Bajbaj.....

Hej!

Idag är en ganska dyster dag här hemma hos oss. Det är precis ett år sedan min mor dog. Vi saknar henne något enormt. Hon var en kvinna som var omtyckt av alla. Hon kunde konsten att trösta, ge en styrka, var empatisk, stödjande, bra på att hålla hemlisar och dessutom den bästa mormor man kan tänka sig till sina barn. Hon var sjuk i cancer och var det i åtta år innan hon dog. Jag trodde jag var väl förberedd på hennes bortgång. Men ack som jag bedrog mig. sååå.... Idag lägger jag bara in några fina bilder på min kära mamma, mina barns mormor och min gubbes svärmor.

R.I.P Mamma... tänker på dig... saknar dig...

Mamma...

Mamma var är du?

Inte i kistan -

den kunde lika väl varit tom

när min blomma faller på den.

Ändå tycker jag nästan jag hör dig skratta

som förr,

då du lekte med mig i trädgården.

Mamma, var är du?

I flingan som så mjukt berör min kind

likt den smekning jag var för blyg att ge

utom då jag var mycket liten

eller du mycket sjuk?

Kanske roar det dig att smeka mig

på din begravningsdag.

Mamma, nu är du glad igen,

nu är du ung igen,

Mamma, nu är du fri...

(av Rut Haksten-Houg, Ljungskile)

Hellööö....

Hur står det till så här på första advents kvällen?

Här är det knappast julat ännu. Vi har vardagsrummet fullt av möbler och leksaker som hör hemma i småkottarnas rum. Det är nämligen tänkt att dom ska få fint och ny målat på sitt rum lagom till jul. Ja visst vet jag att det är onödigt och xtra jobb.... meeeennn.... klart dom vill ha fint till jul ju. Då får det bli så.

Idag så har den stora dottern stått på julmarkand tillsammans med sina skolkamrater. Dom håller nämligen på att spara pengar till deras skolresa som ska äga rum i nian. Om det nu finns ngn läsare till min blogg som vet vad som ger pengar så tveka inte utan att skriv och berätta. Det är nämligen hela årskursen som ska göra resan tillsammans, ca 60 elever. Vi föräldrar har varit där och titta så allt gått rätt till och stöttat med tips och råd när de velat ha det. Men jag måste säga att dom varit fantastiskt duktiga.

Vad som däremot hände var att mina stackars leder frös och jag har lite svårt med att ta mig fram nu. Förhoppningsvis tinar dom snart upp.=) Jag blev glatt överaskad när jag stod där i kylan. En av mina goa läsare här hade uppmärksammat min, hmmm, diet och kom med alldeles ny gjorda brända mandlar. Guuu va gott det var. Tack så hjärtans mkt! När jag skrivit klart här så ska jag krypa upp i soffan under en filt och snaska på mandlarna. mmuuummmsss....

Förra helgen var jag och gubben iväg och köpte en säng från blocket. Vi körde då förbi skälderviken och var tvungna att stanna och kika på havet. Fyyyy vad man saknar det nu! Jag trodde aldrig jag skulle sakna havet och blåsten på detta viset? Men jodå det kan ni tro man gör. Men å andra sidan så är vintern betydligt mkt bättre här. Det är snö, kallt, friskt och en frihet som inte finns på slätten. Det är bara att konstatera att allt har sin tid och tjusning. Nä nu får ni där ute njuta av bilderna.... Min rygg säger stopp nu!

Bajbaj så länge....

Hej!

Nu är vi en bit inne i november. Jag kan känna vibbarna av juletid som närmar sig. Löven är så gott som helt borta från träden och ligger som ett gult skimrande täcke på marken. Jag tycker det är såååå vackert att se på med alla färger som skiftar med årstiderna.

Jag har fått för mig att jag ska gå ner lite i vikt. hmmm... inte en dag för tidigt faktiskt. Men hur lätt är det? Halle dudanna då... Jag har i alla fall fått koll på mitt sötbegär med hjälp av kanderade nötter. Visst det är inget bra det heller men betydligt mkt bättre än choklad, chips, smågodis och coca cola. Gubben tyckte det var lite kasst att börja nu. Snart är det ju jul och en massa godsaker som dukas fram. Men av erfarenhet så vet jag att har jag bara fått snurr på dieten så kan inte ens lite julmat och julgodis stoppa mig. Huvudsaken är att jag får tillaga allt själv. Vi får väl se hur det går med min diet?

Jag fick ett glädjande besked hos doktorn angående min fot. Han tror inte det finns mera tumör i den och jag slapp göra en biopsi. Jag kan inte förklara den bubblande glädje och känslan jag hade i kroppen när jag körde hem. Kanske är den helt frisk? Håll tummarna för mig!

Nu till jul så har jag startat en ny tradition. Jag köper julnallar hos barn-cancer-fonden. Det kan jag varmt rekommendera. Nallarna är mysiga, mjuka, goa och fina. Jag lägger till länken längst ner så att ni alla kan vara med och hitta just er julklapp här.

Nu ska vi bege oss till rusta och titta på färg till barnens rum. Ha det gött där ute!

http://www.barncancerfonden.se/jul/

Hellå!

Vi har haft en riktigt skön tid i förra veckan med is och snö. Nu är det tyvärr tillbaka till blött, vått och rått. Jag tillhör den där knepiga typen av människor som gillar vintern med minusgrader och snö. De flest gillar sommaren bäst ju, precis som övriga i familjen här. Men sommaren för mig är varm, klibbig, svett, insekter som äter eller biter en, svårt att andas och full av en massa måsten. Jag förstår inte varför alla har sådan stress över sommaren? Det ska faras hit och dit. Det ska tittas på sevärdheter, springa på marknader, sola och bada är ett måste vid fint väder. Varför kan man inte bara njuta och ta dagarna som de kommer?

Hösten och vintern är annorlunda. Då får man lov att krypa in och mysa och ta det lugnt, baka en god kaka utan att getingarna eller myrorna vill vara med, tända en brasa och läsa en god bok, umgås på ett avslappnat sätt eftersom ingen förväntar sig grillat eller utelekar eller skogspromenader när dom hälsar på. Nä! Tacka vet jag vintern!!!!

Jag tror jag glömt skriva om vår lille vän som oxå bor hos oss. Han är ett marsvin som heter Bruni. Det är en go liten krabat. varje morgon när det är dax för övriga i familjen att gå till skola och jobb så skriker han hej då. Fast... egentligen så tror jag det är mig som han kallar på för att få ngt gott att tugga på? Han är så gott som helt rumsren och kissar bara i sin bur. Att sitta i famnen och kela är nog ngt av det bästa han vet. Förr så delade han bur med en annan marsvinshane och en kanin. Lille Bruni var mobbad och ut frusen. När det andra marsvinet dog så blev kaninen ännu elakare. Den stampade på stackars Bruni och anföll både honom och människor. Jag är övertygad om att det var en vampyr utklädd till kanin. Med lite tur för Bruni så är han nu ensam kvar. Enligt jordbruksverket så ska man inte ha ett marsvin ensamt eftersom de är flockdjur. Men.... hade dom sett Bruni förr och nu så.... Nu så har han ju en nyvunnen frihet och är nog lyckligare än han någonsin varit i sitt lilla liv? Dessutom så är han väl påpassad av Balder. Minsta pip från Bruni så rusar Balder för att se vad som står på. Gud nåde oss om inte vi oxå rusar dit då.... ni kan tro Balder skäller på oss för att berätta att lille Bruni vill ngt. Suck! Jag undrar verkligen hur det ska bli med Balder när vi får barnbarn? =)

Vi hade besök i går av goda vänner till oss... och som ni känner till så har vi ju även den farliga kamp- ras- hunden Oden boende hos oss. Jag vill visa er den farliga hunden då vännernas 16åriga son pratade närgånget med honom. Bli inte rädda bara!

Ha det gött tills nästa gg vi hörs....

Jag har placerat min blogg här: http://bloggkartan.se/registrera/4893/ekastorp/

Hej på er!

Tänkte jag bara skulle skriva en liten snabbis här idag. Jag har fått lite fina bilder från värdinnan som hon tog på vår halloween fest.

Det var en brokig skara med häxor och liknande. Men kul hade vi!

hmm... Jag måste ju bara berätta om för er att lilla Oden är förkyld IGEN. Suck... dessa blåblodiga djur. Det är betydligt enklare med en blandras. Det verkar som om inget biter på dom? Undras egentligen varför? Det blir ngt att fundera över tills vi hörs nästa gg.

bajbaj och ha det gött...